Vi orkar inte bry oss om politik längre!

Jag minns att de äldre viktiga människorna nog tyckte att jag var lite arrogant. Eller så har jag fel men om jag tittar på mig själv. Jag orkar inte riktigt engagera mig i valet. Jag bryr mig nästan inte om Mona Sahlin(brr) eller Fredrik Reinfeldt vinner valet. Eller just det. Jag kan störa mig på om Mona Sahlin skulle vinna och jag tror att många skulle störa sig på om Fredrik vann. Men i allt väsentligt bryr jag mig inte. Valet har reducerats till en fråga om vem som har bäst management. Vem som är bäst kapabel att styra landet ur ett operativt perspektiv. De ideologiska sakfrågorna är i stort sett döda. Frågor om bensinskatt eller fastighetsskatt verkar intressera politiker mer än väljare. Utrikespolitiken minns jag inte ens vad den handlade om. Europas ekonomi står och skakar. Och vi skulle så gärna engagera oss. Men vi ids inte. 

Istället går vi med i Facebook-grupper som tävlar om att skapa uppmärksamhet om saker inte spelar någon som helst roll. Om vem som skall flytta till Umeå, vilken lyktstolpe som får flest followers. Men de viktiga sakerna. Det som förändrar världen. Jag vet inte. Det känns lite för bökigt. 

Och jag är likadan. Jag som satt i Grant Park på den amerikanska valnatten november 2008 och jublade när Barack Obama eldade upp oss med sina drömmar och visioner. Jag som skulle förändra världen och göra den till en lite bättre plats. 

Vad hände egentligen?