Strävan att leva under sina tillgångar

Funderande, Ekonomi - Oktober 18, 2009, 5 kommentarer

Jag har i ca 3 års tid fått ett ökande intresse för det här med att undvika ekonomisk stress. Det hela böjrade med en artikel i det amerikanska magazinet Relevant Magazine där det på den tiden fanns en kolumn om hur man håller en sund vardagsekonomi. Artikelförfattaren skrev den gången om hur viktigt det är att leva under sina tillgångar. Han menade att det är lätt hänt att leva på ca 100-105% av sina tillgångar. Något som man ofta löser genom att jobba extra, göra jobbiga nedskärningar i sin privatekonomi eller att skuldsätta sig. Oavsett hur man löser det är det något som göder den ekonomiska stress man ofta kan känna.

Vid samma tidpunkt sa en kompis så här till mig: "En god privatekonomi definieras inte av hur mycket man tjänar utan hur vad man gör av med." Väldigt kloka ord som gör att man inte kan skylla sin dåliga ekonomi på en för låg lön. Det sitter i hur man spenderar mer än vad man tjänar.

Sammantaget inspirerade detta mig att själv sträva efter att leva under mina tillgångar genom att kontrollera mina utgifter. Jag har alltid varit dålig på att spara och ofta levt upp alla mina pengar. Jag har sällan skuldsatt mig eller lånat till konsumtion, men jag har ofta levt på 100-103% av mina tillgångar. Något som inte stressat mig mycket när jag varit singel men något som blir desto viktigare att hantera när man lever med någon annan eller bildar familj. Mitt mål har sedan dess blivit att försöka leva på ca 90% av mina tillgångar istället för 100+%. Inte för att spara till något annat utan bara för att undvika ekonomisk stress. Njuta av livet och konsumera, javisst, men inte så att det sätter mig/oss i onödig ekonomisk stress. När vi flyttar till ett boende vill jag veta att vår ekonomi klara av såväl arbetslöshet som föräldraledighet utan att orsaka onödig ekonomisk stress. När jag köper en pryl vill jag vet att jag verkligen behöver den och framför allt har råd med den... inom ramen för 90% av vår ekonomi.

Det här är förstås lättare än vad jag får det att låta men jag tycker nog ändå att jag och min fru har lyckats. Vi har lyckats bygga upp ett hyggligt sparkapital och kan ändå kunnat unna oss både det ena och det andra, men det är långt ifrån enkelt. Ofta har man bra koll på sina stora utgifter som bil, boende, studielån, mat etc, men desto sämre koll på alla de små utgifterna. Vi gjorde ett experiment efter att vi bott tilsammans ett år och testade att spara ALLA kvitton under en hel månad för att sedan gå igenom dem och utvärdera. Det var slående hur stor del av vår konsumtion som faktiskt utgjordes av småköp. Inte alltid onödiga köp men ändå transaktioner som man inte lätt kan överblicka. En nödvändig ögonöppnare som får en att tänka till varje gång man köper en kopp kaffe. Som karaktärsdanande experiment brukar vi varje år delta i "Buy Nothing Day". Att under en dag inte köpa något överhuvudtaget. Något som i Stockholm kan vara lättare sagt än gjort. Men väldigt nyttigt.

Ju mer jag pratar om detta med mina vänner desto mer inser jag att långt ifrån alla känner att de har koll över sin ekonomi. Vi lever i en lunk där konsumerar i samma flöde som pengarna strömmar in. Vårt liv fungerar och vi har det i regel ganska bra. Men det finns en gnagande känsla av att man inte har kontroll över sina utigfiter.

Det här intresserar mig mer och mer. Hur kan vi som kunder ta tillbaka kontrollen över vår ekonomi. Jag tänker återigen på vad min kompis sa. Hälsan på min privatekonomi definieras inte av mina inkomster utan mina utgifter. För det behöver jag bättre koll på mina utgifter.

Jag och god vän till mig skissar på ett verktyg som skulle kunna hjälpa oss med detta. Allt från att försöka ha så många köpfria dagar per år till att minimera onödiga köp. Att istället för att handla när tillfället ges handla när behovet finns.

Det här har orsakat finanskrisen

Ekonomi - Mars 3, 2009,

Jag och några vänner med mig har intresserat sig för finanskrisen och dess underliggande mekanismer. Här har du den hittills mest pedagogiska beskrivningen av hela härligheten.

Grafen som visar varför världen kommer att överleva finanskrisen

Ekonomi - Februari 25, 2009,

Ett par nära vänner till mig har ägnat rätt mycket energi åt att studera fenomenet kring finanskrisen de senaste 6 månaderna. En av dem jobbar själv på bank och har rätt bra koll på hur systemen fungerar. Och ju mer man lär sig om det här ju läskigare blir det. Det är först nu det har gått upp för mig hur luftigt hela det ekonomiska systemet faktiskt är. Och i tider som dessa när media tävlar om att förutse domedagen är det lätt att bli lite skakig.

Fullt så illa tror jag inte att det blir men det finns några otrevliga scenarier framför oss:

En djup lågkonjunktur (2-4 år)
En längre deperssion (10 år)
Politisk instabilitet som resultat av obalans på världsmarknaden.

Den sista punkten är den man skall vara mest rädd för. Konkurser och underskott är illa men det överlever vi alltid. Men om det skulle uppstå politiska konflikter som konsekvens av orättvisor kan mycket gå illa. En förvarning om detta fick vi när stora protestmassor i Storbritanien höll högljudda demonstrationer mot Island. En typ av nationsmotsättning som är mycket ovanlig idag. Om sådana motsättningar skulle uppstå i politisk svajiga delar av världen i kombination med klimatförändringar skulle det i värsta fall kunna eskalera till infekterade konflikter vilket skulle göra skadan mycket värre. I värsta fall med militärfa motsättningar som följd. Och det är mycket värre än företagskonkurser.

Men! Det finns en graf som gör mig lugn. Den är den som projecerar befolkningsökningen de närmaste 30 åren.

Grunden för en växande ekonomi är ökad effektivitet och en växande befolkning. I väst har vi problemet att befolkningsutvecklingen står och stampar. Det är invandringen som gör att vi växer. Men lyfter man blicken och skådar ur ett globalt perspektiv så är det inte frågan om en befolkningsökning utan en befolkningsexplosion. Och med en ständigt ökande befolkning finns fler som behöver äta, sova och surfa på nätet kommer den globala ekonomin att fortstta växa. Dock med en möjlig förskjutning mot öst där den verkliga befolkningsökningen äger rum. I sverige bör vi vara vänner av invandring om vi vill se en fortsatt ökande ekonomi.

Ett exempel på koppling mellan tillväxt och ökad befolkning ä Japan, ett land som i 2 decenier dragits med en stillastående eller minskande ekonomi. Och detta speglas mycket väl av deras befolkningskurva. En kurva som väntas sjunka drastiskt de närmaste 30 åren.

Japan har en enorm utmaning och kommer sannolikt se sin ekonomi slaktas de närmaste årtiondena. Men på det hela tagen så tror jag att världen kommer att ta sig ur den här krisen så länge vi lyckas undvika de politiska konflikterna. Men det är samtidigt mycket möjligt att vi kommer att se maktförskjutningar. Från väst mot öst.

I Owe USA - En film om amerikas skuldberg

Ekonomi - Januari 24, 2009,

Detta må vara en film i polimeserarande Michael More eller Al Gore-anda men den är ändå rätt intressant. Den består bland annat av intervjuer med Geroge Bush's kickade finansminister Paul O Neill och Alan Greenspan. Den här visar lite om bakgrunden till finanskrisens kärna. Skuldberget har ökat flera gånger mer än vad BNP gjort. Det gör att de finansiella systemen blir mer och mer instabila och varje gång man får sig en törn börjar det skaka. Vad USA måste gör är att minska sin belåningsgrad vilket är möjligt men kommer att ta mycket lång tid. Denna finanskris kommer sannolikt att märkas i USA på ett eller annat sätt i flera flera år framöver.

2 anledningar till att sverige kan komma lindrigt undan finanskrisen

Ekonomi - Januari 17, 2009,

First off: IANAE - I am not an ecnomist. Men, jag har funderat lite över hur väl rustat sverige är för att hantera finanskrisen och jag ser faktiskt några möjliga skäl till varför sverige skulle kunna klara sig något lindrigare undan en finanskris som vi egentligen inte hade kunnat göra något för att undvika. I en intervju i anslutning till nobelmiddagen sade årets nobilpristagare i ekonomi, Paul Krugman, att sverige egentligen inte kunnat göra mycket för att undvika konsekvenserna av den globala finanskris vi nu befinner oss i. Mycket på grund av att den är just global, alla drabbas. Särskillt sverige som är så pass beroende av exporter, bland annat till USA.

Men jag kan inte sluta fundera. Kan det vara så att vi trots allt skulle kunna ducka för de värsta smällarna? Jag ser två möjliga orsaker till detta.

Lärdomarna från 90-talskriset
Vi har trots allt redan haft den bostadskris som USA nu går igenom. Även om vi tveklöst haft en bostadsbubbla även denna gång är den inte lika omfattnade som för 15 år sedan. Bankerna har varit något mer restriktiva och förklaringen till de höga priserna går delvis att förklara med en övergång från en högränteekonomi till en lågränteekonomi. Om vi inte svänger tillbaka till en högränteekonomi borde konsekvenserna av denna bostadsbubbla bli hyfsat hanterbara.

Våra höga skatter som sänks 2009
I skandinavien har vi några av världens högsta skatter. Mycket på grund av att vi trots allt har en väl fungerande offentlig sektor. Förtroendet för den svenska staten är med internationella mått stort och vi litar på att de pengar vi betalar i skatt för eller senare kommer oss till godo. Men de senaste åren har vi sänkt dessa skater något. I vissa fall utan konsekvenser och i andra fall med uppluckrade försäkringssystem som följd. Men oavsett vad kommer de allra flesta familjer få ytterligare några hundralappar mer i månaden då lönen droppar in på kontot nästa fredag. Något som gör att nedgången borde dämpas något. Varje hundralapp vi använder på att konsumera varor och tjänster genererar ju i alla fall arbete. Om inte detta räcker så finns faktiskt utrymmen att skruva ned skattetycket ytterligare något om krisen skulle bli mycket långvarig. Det kan ju t.ex. inte USA göra som i jämförelse har mycket låga skatter... och låga räntor... och stora skulder.

Vad vet jag. Kanske drabbas vi hårdare än allt och alla men det finns någon slags förhoppning hos mig att vi lyckas hålla båten på rätt köl. Faktiskt.

Ett halvår med Kiva.org

Ekonomi - Januari 10, 2009,

I somras lånade jag ut $50 till ett mikrolån i Uganda genom Kiva.org. Jag har skrivit om Kiva tidigare och tänkte att det var dags att utvärdera hur det gått. Total thar jag lånat ut $225 till 8 olika projekt och har totalt fått punktliga återbetalningar på ca $35. Lånet från i somras är återbetalt till 33% så det verkar rulla på som tänkt.

I kristider som dessa är det här nog ett rätt väl fungerande utlåningssystem då det är riktiga pengar utan ränta som lånas ut. Här nedan ser du en liten översikt över mina lån och här kan du se min och min frus låneportfölj på sajten.

Är din personlige bankman rik?

Ekonomi - Januari 2, 2009, 4 kommentarer

En bekant till mig sålde sitt hus nyligen och tjänade en bra slant på affären. Under ett möte på banken med sin personlige bankman insisterade bankmannen på att han skulle investera sina pengar mer långsiktigt. Min bekant som är lite cynisk i sin inställning till bankmän frågade bryskt:

-Är du rik?

-Huh?

-Är du rik? Har du blivit rik på investeringar av pengar?

-Vad har det med saken att göra?

-Jag vill bara försäkra mig om att den som ger mig rekommendationer på investeringar själv har lyckats bli rik. Varför skulle jag annars lite på honom?

-...

Du kan ju gissa om det blev kylig stämning på bankmötet. Men jag tycker faktiskt han har en poäng. En bankmans personliga ekonomi borde sitta inramad på hans/hennes kontor så man kan se hur dom sköter sig. Jag menar, vem skulle klippa sig hos en frisör med dålig frisyr? Eller vem skulle köpa ett hus av någon som själv boar i ett ruckel? Det är en fråga om trovärdighet.

Din personliga bankmans huvudsakliga uppgift är att inbringa pengar till sin arbetsgivare, inte värna om dina pengar. En annan bekant till mig slutade sitt jobb på sin bank som marknadsförare för lån och krediter efter att han kommit till följande insikt om syftet med sitt jobb:

- Mitt jobb är att lura på kunder lån som de inte behöver.

Tänk på det nästa gång du träffar din personliga bankman.

En nyktrare tillvaro med en humanare kapitalism?

Ekonomi - December 23, 2008, 1 kommentar

Imorgon kommer ca 1 miljon svenskar se hur Karl-Bertil Jonsson tar den svaga människans parti och med något religiöst i blicken bevittna hur han delar ut paket från välbärgade människor till de mindre dito. Jag har tänkt lite på hur det måste se ut för en amerikan när vi svenskar ser detta som något av det vackraste man kan göra på julafton. Att likt en socialist ta från de rika och ge till de fattiga. De skulle sätta sitt koffeinfria Starbucks-kaffe i halsen. Vafalls!?! Stjäla paket?

Bakgrunden till denna reaktion är att vi har olika traditioner. Som svenskar har vi goda erfarenheter av generös fördelningspolitik. Vi vet att när pengar dras från vår lön genom skatt kommer de oss tillgodo för eller senare. När vi blir sjuka eller när vi blir arbetslösa. Om en politiker skulle gå till val på att sänka våra skatter frågar vi instinktivt: Vad kommer ni då ta ifrån oss? Vi har med internationella mått mätt ett unikt förtroende för våra folkvalda och är i stort sett helt befriade från korruption. Vi vet att de pengar vi betalar i skatt inte försvinner på vägen.

USA har en annan historia än sverige och är uppbyggt av människor som lämnat allt de haft i sina hemländer för en bättre tillvaro i det förlovade landet i väst. När man har sålt alla sina ägodelar, arbetat i sitt anletes svett och tjänat några kronor. Skall då någon komma och ta det i från mig? Det var bland annat våra förfäder som hjälpte till att bygga USA. De fattiga bönderna i Småland som sålde sin del av arvet och riskerade livet på segelbåtar över Atlanten i hopp om ett bättre liv. Jag kan förstå om man mot den bakgrunden reagerar mot den fördelningspolitik som vi bedriver i Europa. Men denna höst har vi lärt oss att USAs überkapitalism msåte tyglas. Konsekvenserna drabbar helt enkelt för många.

Så här i nyårstider skrivs det många årskrönikor och framtidsspaningar och många av dem handlar om hur vi kommer att föhålla oss till marknadsekonomin och kapitalismen i framtiden. Har den månne fått sig en törn efter den enorma finanskris som vi nu hamnat i? En finanskris som av allt att döma är en frukt av människans girighet - drivkraften i marknadsekonomin.

Under 80-talet när sovjet föll slogs också den sista spiken i kistan på kommunismen. På pappret en god tanke men då det tyvärr förr eller senare mynnar ut i korruption har det visat sig vara en dålig modell för långsiktiga ekonomiska system. Efter det har förespråkare som t.ex. Alan Greenspan hävdat att marknadsekonomin är det ultimata självsanerande organ som över tid löser alla problem. Denna höst har han och många andra fått omvärdera sin syn på kapitalismen.

Jag tror inte att marknadsekonomin är död eller att vi kommer se en helt ny världsordning. Men jag tror istället att det varit nyttigt att köra kapitalismen till sin giriga extrem och se var den leder oss. Som Alan Greenspan själv säger så styrs marknadsekonomin av djungelns lag. Den gynnar den starkaste och missgynnar den svagaste. För att den skall fungera måste man fylla den med värderingar. Hur fördelar vi resurser så att den utsatta ändå kan överleva i ett system som annars gynnar den starkaste?

Här behövs ideologier och värderingsgrunder. Jag tycker att den svenska/skandinaviska modellen för detta är en av de intressantaste. Grunden lades under 1900-talet av Socialdemokratin och arbetarrörelsen. Men jag anar att stafettpinnen håller på att lämnas över till en ny ekonomisk politik. En politik som för den klassiska socialdemokratiska agendan något mer åt höger men ändå med tron på fackförbunden och den offentliga sektorn. På många sätt tror jag faktiskt på alliansen sätt att bygga den svenska ekonomin. Om man bara kan lära sig begreppet rättvisa och definiera vad det innebär så har man goda möjligheter att visa vägen för hur ett fungerande samhälle med stabil ekonomi skall se ut.

Kanske är det så att 2009 kommer vara året då kapitalismen fick ett nytt ansikte. Jag hoppas det.

Hur länge kommer krisen att pågå?

Ekonomi - December 18, 2008,

Daniel skickade mig just en länk över ett diagram som jämför några historiska börskurser:

Den stora depressionen på 30-talet
Oljekrisen på 80-talet
IT-bubblan -02
Den nuvarande finanskrisen

En enligt det diagrammet(länk) är vår nuvarande kris i paritet med de två senare men har ungefär halvvägs kvar om vi tror att den blir lika djup som depressionen på 30-talet. Mycket tyder på att den inte kommer att bli lika djup om än rätt lång.

Vad tror du?

Så mycket tjänar man på en blogg

Blog, Ekonomi - Augusti 13, 2008,

Jag skrev tidigare i sommar om "Myten om de svenska bloggmiljonärerna" utifrån att det är mycket buzz om unga bloggande tonåringar som tjänar storkovan. När man tänker efter är det i själva verket kanske bara en bloggande tonåring man pratar om.

Tommy K Johannson har nu publicerat statik över hur mycket han tjänar på sin blogg. Bra initiativ! Skönt att få lite svart på vitt för vad som händer där ute. Jag hade väl gissat att det var ungefär så det låg till. Så för att du skall tjäna seriösa pengar på din blogg bever du tiotusentals besökare per vecka. Och det är det inte många bloggar som leverera i sverige. Ett 50-tal kanske. Men icke desto mindre intressant. Själv har jag tjänat 22$ på min blogg. Så nästa vecka är det Lifefeed som bjuder på läsken.

136 000 besök och 312 000 sidvisningar genererarde 31 000kr brutto. Man skulle nog behöva närma sig 40 000 - 50 000 för att tryggt kunna leva heltid på det.

TJK om hans intäkter i Juli

Best of Lifefeed