Detta blogginlägg börjar med att ta slut…

Ibland blir jag kallad för ordfascist och jag vet inte om jag ska ta det som komplimang eller kritik. Det är i alla fall fruktansvärt roligt med ord. Ord som kan förmedla så många olika saker och byta betydelse bara man sätter dem i ett annat sammanhang.

Det är ju fruktansvärt! – En man är upprörd över något i samhället och menar att det är otroligt dåligt, näst intill en katastrof.

Det är ju fruktansvärt roligt! – Nu fick ordet fruktansvärt en helt annan betydelse och blev ett förstärkningsord vilket kan sättas framför vilket annat adjektiv som helst.

Idag satt jag och skrev ut protokoll från förra mötet och fick då meddelande om att bläcket ”börjar att ta slut”. Jag började då fundera på när denna början egentligen tar sin början. Bläckpatronerna ligger på ett lager hos en E-handlare och kommer inte till användning förrän någon beställer dem. Jag kan ärligt säga att jag beställde snålhetsvarianten, enkronaspatroner, förra gången jag handlade. När jag la den ordern så påbörjade patronen sin resa mot att bli tom. Jag beställde för att jag skulle skriva ut och därmed tömma patronens innehåll.

Men enligt datorn så var det inte då som början på slutet var. Av någon anledning så varnar den för att patronen börjar att ta slut när det är bara lite kvar. Det är inte sant. Det vore inte heller sant att säga ”den är snart slut” då jag skulle kunna sluta att skriva ut och sen vänta i fyra år till nästa utskrift. Då kan man ju knappast säga att den ”snart” är slut.

Det enda rätta vore att säga att det är exempelvis 10% kvar förutsatt att det är sanningen. Det är mätbart. Det är tydligt. Det är också helt korrekt rent grammatiskt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *